Dagen som vi alla väntat på

Nåja.

Jag ställde upp i en biljardturnering igår. Pyntade 100 bagis för tävlingen och 20 för ett handicapkort. 1+1=2. Det var alltså en handicap-turnering. Handicap i biljard kan jämföras med handicap i golf.

I turneringen spelades femma-nia (femman 1 poäng och nian 2 poäng i övrigt nineball regler) till 21. Högsta möjliga handicap för sämsta möjliga spelare är 16 poäng från början. Jag trodde att jag skulle hamna på 10-12. Men nej då, efter en kuppartad förhandling med ärkemongot (alla som hängt på biljardklubben vet vem som menas) inblandad hamnade jag helt sonika på 8. Va fan. Hur skulle jag handskas med det handicapet månntro?!

Well, i första matchen fick jag möta själva tävlingsledaren och således också en relativt rutinerad, men otränad 10-hcp:are. Efter en mycket nervös start och nervöst spel låg jag helt plötsligt under med 15-9 och motståndaren hade en given nia i hörfickan men snubben råkade få en överstöt och följde med nian ner i hålet med egon. Enligt reglerna skall då nian återplaceras på "pricken" och jag ska få handboll, men kutym i dessa sammanhang är att man då "skänker" nian, vilket han också gjorde. Jag har för mig att ställningen efter det lägget blev15-12 eller så. Efter mer nervöst spel från min sida och slarv från motståndaren tror jag minsann att vi kom till 17-17. Till slut så vann jag i alla fall min premiärmatch med 21-19 eller nåt sånt. Jävulskt skönt men så jäkla nervöst det var. Det trodde jag inte.

I och med vinsten hade jag hur som helst uppnått målet med turneringen som också var av karaktären "dubbelcup" - om det nu säger någon någonting - men det innebar i alla fall att jag vid två förluster skulle vara utslagen och vid minst en vinst skulle jag få spela minst tre matcher. Målet för dagen var också att få lira tre matcher. Tro´t eller ej men jag fick tamejtusan lira fyra matcher varav den sista var en kvartsfinal. De tidigare två matcherna var jämna och jag drog det längsta strået i en match och torskade i den andra. I kvarsfinalen mötte jag en tjej som föregående helg varit i Helsingborg och spelat SM. Hon hade handicap 3 och var också den första spelaren jag mötte denna dag med lägre handicap än vad jag hade. Skumt. Här åkte jag på patrull och torskade med 15-21 trots att nerverna lagt sig under späcklagrena som sig bör. Hon var helt enkelt för bra och hade nog också ytterligare växlar att lägga i vid behov.

Well. Turneringen var i sig en liten vinst för mig då jag trots allt vann två matcher och bemästrade mitt handicap hyffsat. Med mycket stor säkerhet kommer jag att spela fler liknande tävlingar. Måste bara spara ihop pengar till dem...