Stockholmsnatt

En resa till hufvudstaden genomfördes förra helgen. Finns en del att berätta om den trots att mycket försvann i samband med magiska drycker.

Nåväl.

- - -

TORSDAGEN
Tåget gick vid 16-hugget så jag schtreeeeesade på extra mycket på jobbet, skippade lunchen och mörsade ut smått otroliga 82 stopp. Med en medåkare förvisso men var ändå klar typ 13.40 så jag hann med råge till tåget.

Väl inne på tåget tyckte jag först och främst att det var lite kvavt och varmt. Det var dock en felaktig upplevelse. Det var sjukt varmt och kvavt. Men jag är ju inte den som gnäller i onödan på sakers varande. Efter ungefär två timmars resande frågade jag konduktören/biljettrivaren när fläktarna skulle slås på. Det skulle dom inte för dom var ur funktion. Jaja. Funderade lite snabbt på att öppna fönstret men det fanns givetvis inget öppningsbart vid min sits. Hoppades att någon annan än jag skulle öppna och det gjordes lite då och då. Dock för sällan. Svetten rann som i en bastu med en finne vid hinken med vatten. Nåväl, hörlurarna åkte på för att man skulle slippa fokusera på hur otrevligt det var på tåget. Det hade nog gått ungefär 3-4 timmar av 5-timmarsresan. Någon snett bakom mig hade öppnat fönstret. Någon (kärringjävel i halvcenturieålder) går då fram till de som öppnat fönstret och får dom att stänga. Då brister det i mitt vanliga lugn. Jag blev tvungen att fråga vad i helvete dom håller på med. Svaret jag får av damen i fråga var att dom stänger fönstret. Varför? Det är ju varmt som satan i kupen! Jo, för det drar så mycket där dom sitter [en plats som för övrigt har egna fönster dom kan öppna] och då kan man ju få nackspärr. NACKSPÄRR!! Om jag innan svettades av värme så svettades jag nu av uppdämda aggressioner. Som tur är, är jag ingen aggressiv människa. Än. Nästa gång så smäller det...

Hur som helst. Parallellt med denna upplevelse på 95-kronorståget till baksidan föll det sig så att jag fick en reskamrat. Hon var också kring 50. Hade barn i min ålder. Vi pratade om ditt och datt. Hon var från början från Danmark. Mycket trevlig, insiktsfull och intressant. Det lustiga är att inte är den person som vanligtvis börjar prata med okända på spårvagnar och/eller tåg. Men det som är än lustigare är att det på mina senaste tågresor alltid har blivit så här. Jag har helt plötsligt befunnit mig i en diskussion med min närmaste medresenär. Jävligt ballt att sitta och diskutera vad fan som helst. Säga hej då efter någon timmes djupa diskussioner och inte ha en aning om vad personen heter men ändå veta extremt mycket om personen. Hur många barn dom har, vad dom jobbar med, vad dom jobbat med, vad och var dom har studerat, vad deras mor och farföräldrar gjorde under andra världkriget, vad deras barn gör och har gjort. Förbannat häftigt.

Efter att ha kommit fram blev det visst ett besök på någon trädgård där ajson å pille försökte sig på att rappa. Min vän pjotor hade visst kickoff med kavajochjeansbärarna på hans nya jobb. En öl eller två gick ner.


FREDAGEN
En lunch var inbokad med mamma till klockan tolv. Mötte upp henne, vi käkade lurre och snackade. Sen promenerade vi runt och runt, mest i närheten av den skolan hon för närvarande pluggar vid. Mycket trevligt att träffa mor min. Det var då jag märkte att sthlm inte "skrämmer" mig så mycket som det förr i världen. Har jag gått och blivit en storstadsmännska?! Tvi vale. Eller?! Man kunde ju tydligen göra som man gör annars, gå på samma sätt, prata om vad som helst och köpa kaffe. Utan att någon tittar konstigt på en. Det trodde jag då inte om sthlm.

Klockan tre skulle pjotskij anlända till de centrala delarna och vi skulle göra ett shoppingförsök. Det gick som det alltid gör i storstan. Åt helvete. Konstigt att dom har så många affärer men inget att sälja åt mig. Tamejtusan helt sjukt. Efter det blev det en gemytligt hak och bärs. Dom andra åt men inte jag. Dumt nog. Fyllan tilltog relativt fort. Fyra öl senare var en viss lapplänning berusad. Typ. Sen visade det sig att klockan var mycket så vi drog oss vidare mot någon invigningsfest eller vad det var. En källarlokal som fick 95kronorståget att kännas som svalbard. DRA ÅT HELVETE VAD VARMT DET VAR DÄR INNE, men 6 rejäla groggar gick lös på 50 spänn så det fick ju gå. Efter årets starkaste grogg yrade jag mig ut från stället för att äta något. Ett hamburgeri hittade jag någonstans, sen skulle jag gå tillbaka men insåg att jag gått vilse. På riktigt. Otroligt nog mötte jag festsällskapet när dom var på väg till nästa bygge. Det blev ett ställe mest känd för en av ägarna. En världsspelare med hockeyfrilla, snurrig målgest och karriärpeak 1994. [Någon du känner Iiiiiiiriiiiika?!]
Här slutar minnena för kvällen och klockan var väl kring XX.XX eller nåt.

LÖRDAGEN
Vaknade upp med oväntat lite ont i håret. Kan bero på att jag också har oväntat lite hår. Hur som helst. Dagen började jäkligt lugnt, men till slut bestämdes att vi skulle äta pizza i trakterna kring, ja vad vet jag, västerås eller nåt. "Dom har jättestora pizzor, inte så goda, men jättestora". Visst var pizzorna stora, rent jävulskt stora, och mycket riktigt inte så goda heller. Men nog fan åt jag upp hela. Tillbakaresa till lägenheten i närheten av abrahamsberg. Där The Landlord Karamazov började hinka bira. Men jag hade bestämt mig för att tjacka skor och stack mot sns lokaler på söder. Jag hade ju trots allt sett att de skulle ha en massiv rea med start klockan 18.00 och tills dess skulle jag ju hinna dit, med råge dessutom. Grejen var ju bara den att rean startade på det förbannade internettet och IRL-butiken stängde klockan 17.00. Jävligt oväntat att jag kom dit typ 17.45 då. Sur som fan vände jag åter mot abrahamsberg. I min vrede beställde jag sedan två par skor via deras internetsida. En öl eller 12 svaldes. Behöver väl inte nämna att fyllan blev avsevärd även denna tredje ölardag?! Denna kväll skulle vi på något ställe där (den kreddiga) M. Carlsson och A. Bell vände plattor. Grabbarna lirade sjuk bra musik och jag befann mig mycket oväntat på dansgolvet hela kvällen. Så jäkla full var jag tydligen eftersom jag inte ens dansar när jag är onykter. Men vad ska man göra när Stone Roses, Oasis och New Order/Joy Division pumpas ur högtalarna? Tjaaa, dansa och få en skvätt tinnitus som för övrigt i skrivande stund ännu håller i sig i mitt vänstra öra.

SÖNDAGEN
Vakna. Duscha. Klä på sig. Be om ursäkt för vad man nu kunnat ställa till med. Dra till tåget.

- - -

Summa summarum, en jäkligt rolig helg med gänget som man så ofta delat bägare med. Och helt oväntat var helgen som sig bör inte helt skandalfri. Men det får någon berörd skriva om.